Det är svårt att beskriva något obeskrivbart, inte ens orden "Jag älskar dig" innehåller innebörden av kärlek. Känslor kan inte sättas ord på, det är snarare bättre att sätta handling på dem. En blick, en kram, en kyss. Det säger mer än tusen ord om vad den som delar ut handlingarna känner. "Jag älskar dig" är bara ord, ändå säger jag de tre orden varje dag (jag kramas och pussas också).

Kärleken sitter i magen, inte i hjärtat. Den sitter inte i huvudet, för mycket tänkande förstör känslan.

Vi ser lömska ut, men egentligen är vi kära och pussas och kramas varje dag.

Kärlek kan också vara den känslan som finns mellan vänner, familjer och släktingar (och mellan annat knytt). Men jag skulle inte säga att jag är kär i mina vänner. Dem älskar jag. Att vara kär i och att älska någon är två olika saker. Att älska är djupare, på något sätt. Kärlek kan vara något som pirrar i magen i en vecka, en månad. Att älska någon gäller livet ut, oavsett om jag vill det eller inte. Det är inte valfritt.